Ming föddes samma år som Mao Zedong tog makten i Folkrepubliken Kina, 1949. I Rött land, röd jord beskriver hon ett liv i skuggan av Mao, hur hennes familj och andra vanliga kineser kämpar för att överleva under de drastiska kampanjer som landets ledning riktar mot folket. Ming har med egna ögon bevittnat det vidriga våld kineserna utsattes för under kulturrevolutionen och även själv fallit offer för det.
Hennes generation indoktrinerades med Zedongs ideologi från tidig ålder och Ming tyckte sig vara världens lyckligaste barn, trots att hon växte upp hungrig. Maos Kina var ett mångfacetterat samhälle: levde visserligen under terror men fick möjlighet att utbilda sig, något som tidigare generationers kvinnor inte kunnat göra. Hon studerade vid ett elitgymnasium i Beijing och kunde med egna ögon följa den fruktade rödgardiströrelsens födelse, som ägde rum just vid denna skola.
År 1966 inledde Mao kulturrevolutionen och skapade med den en förlorad generation som tvingades avbryta sin skolgång och resa till de mest underutvecklade provinserna i Kina för att "omskolas" genom hårt kroppsarbete. Ming bodde i en grotta i två år och hjälpte bönderna att anlägga odlingsterrasser. Det fanns en okuvlig strävan hos många av kulturrevolutionens ungdomar att, trots alla motgångar och svårigheter, försöka ta sig ur sin till synes hopplösa situation och göra något av sitt liv. Ming är en av dem. I Rött land, röd jord ger hon en levande bild av hur Beijing har utvecklats från en gammal kulturstad med smala slingrande gränder och klassiska hutonger till en modern skog av betongkolosser.
I boken passerar en brokig skara av professorer, regeringstjänstemän, bönder, arbetare, affärsinnehavare och många fler som hjälper läsaren att förstå bakgrunden till en del av Kinas problem i dag.
